Hej!
Här är jag, norrländsk fotograf, grafisk formgivare och överlevare av både myggsäsong och kreativa sammanbrott.
Jag är en förlovad serienörd med klor vassare än kommunens snöröjning och som dricker mjölk med lite kaffe i. Japp, du läste rätt. Folk brukar höja på bryna och fråga om jag tänker starta egen mejeriavdelning snart.
Min första systemkamera köpte jag sommaren 2008, med ovärderlig hjälp av Skåne-Peter. När jag fick hem kameran insåg jag glatt, efter en mindre panikattack, att man visst behövde ett minneskort för att kunna spara bilder. Hrm. Alla är vi små klantarslen i början.
Många år senare är jag helt självlärd och stolt över det! Jag tror stenhårt på att kreativitet inte sitter i betyg eller kursbevis, utan i envishet och en gnutta sunt vansinne.
Jag fotar helst ute i det fria i naturligt ljus året om, mest människor, men jag älskar också att fota lastbilar, konserter, motorsport och kändisar. Jag är ungefär lika bra på att välja favoritmotiv som en norrlänning är på att välja kaffe i storstan. Kort sagt: jag fotar nästan allt utom mäklarbilder och körkortsfoton.
Kreativ har jag varit så länge jag kan minnas. Jag nördade sönder Lunarstorm-krypin och bloggdesigner när det fortfarande var hett. Och ja, jag var en sån där evigt inloggad själ på ICQ, MSN och mIRC, med winamp i bakgrunden under coola nick (nej, jag kommer inte berätta vilka katastrofala användarnamn jag hade) och annat som man helst vill förtränga.
Texttavlor började jag spåna på runt 2011 när jag stirrade på mina tråkiga väggar och tänkte "Ska det vara så här tråkigt hemma?" Jag letade efter något kul och norrländskt att hänga upp, men hittade bara trista tavlor som carpe diem och live, laugh, love och liknande. Så jag gjorde egna i stället. Problem löst. Familj och vänner blev ofrivilliga försökskaniner och fick texttavlor kastade på sig till höger och vänster. Sen ballade det ur, det blev muggar, brickor, tygkassar, mössor osv. Men på ett jävligt roligt sätt.
Jag är en sån där som kan bli tårögd när jag fotar. Fullt ös med känslorna, noll broms. Att jag är hängiven, inkännande, introvert, ambivert och 110% känslomänniska tar uttryck i vad jag skapar, min hjärna går ofta på högvarv. Jag kan vara social när det behövs... men efteråt behöver jag återhämtning hemma, ibland flera dagar. Jag somnar ofta sittande i soffan!
Förut skämdes jag över det där. Nu vet jag. Det är precis därför jag skapar bilder och design med extra mycket känsla och hjärta, även om jag måste ladda batterierna med tystnad, sömn & godis ♡
Jag är en förlovad serienörd med klor vassare än kommunens snöröjning och som dricker mjölk med lite kaffe i. Japp, du läste rätt. Folk brukar höja på bryna och fråga om jag tänker starta egen mejeriavdelning snart.
Min första systemkamera köpte jag sommaren 2008, med ovärderlig hjälp av Skåne-Peter. När jag fick hem kameran insåg jag glatt, efter en mindre panikattack, att man visst behövde ett minneskort för att kunna spara bilder. Hrm. Alla är vi små klantarslen i början.
Många år senare är jag helt självlärd och stolt över det! Jag tror stenhårt på att kreativitet inte sitter i betyg eller kursbevis, utan i envishet och en gnutta sunt vansinne.
Jag fotar helst ute i det fria i naturligt ljus året om, mest människor, men jag älskar också att fota lastbilar, konserter, motorsport och kändisar. Jag är ungefär lika bra på att välja favoritmotiv som en norrlänning är på att välja kaffe i storstan. Kort sagt: jag fotar nästan allt utom mäklarbilder och körkortsfoton.
Kreativ har jag varit så länge jag kan minnas. Jag nördade sönder Lunarstorm-krypin och bloggdesigner när det fortfarande var hett. Och ja, jag var en sån där evigt inloggad själ på ICQ, MSN och mIRC, med winamp i bakgrunden under coola nick (nej, jag kommer inte berätta vilka katastrofala användarnamn jag hade) och annat som man helst vill förtränga.
Texttavlor började jag spåna på runt 2011 när jag stirrade på mina tråkiga väggar och tänkte "Ska det vara så här tråkigt hemma?" Jag letade efter något kul och norrländskt att hänga upp, men hittade bara trista tavlor som carpe diem och live, laugh, love och liknande. Så jag gjorde egna i stället. Problem löst. Familj och vänner blev ofrivilliga försökskaniner och fick texttavlor kastade på sig till höger och vänster. Sen ballade det ur, det blev muggar, brickor, tygkassar, mössor osv. Men på ett jävligt roligt sätt.
Jag är en sån där som kan bli tårögd när jag fotar. Fullt ös med känslorna, noll broms. Att jag är hängiven, inkännande, introvert, ambivert och 110% känslomänniska tar uttryck i vad jag skapar, min hjärna går ofta på högvarv. Jag kan vara social när det behövs... men efteråt behöver jag återhämtning hemma, ibland flera dagar. Jag somnar ofta sittande i soffan!
Förut skämdes jag över det där. Nu vet jag. Det är precis därför jag skapar bilder och design med extra mycket känsla och hjärta, även om jag måste ladda batterierna med tystnad, sömn & godis ♡


I’ve said it before but I truly mean it; I really, really want you to photograph me and my boys next time I’m home. I do not care what it will cost me! ❤️ /Anna
Sjukt lättsam att ha å göra med. Skrattar mycket och otroligt snäll, men framförallt - en vansinnig talang :)
Lättsam, glad, positiv, vet hur du ger bra direktiv, lätt till skratt, pratsam, välkomnande <3